Christian Rudén har hållit på i flera år att bygga en stor modifierad traktor med Rolls- Roycemotorer. Nu sålde han alla delarna och köpte prostocktraktorn Countdown i stället.

– Jag insåg att bygget skulle ta för lång tid nu när jag håller på med Målilla Traktor Power Weekend. Countdown är ju en färdig topptraktor som jag nu ska lära mig att köra, säger Christian och skrattar.

Namnet Countdown ska behållas och under sommarens säsong ska traktorn få behålla silverlacken. Till 2013 ska det bli någon form av ny grön lack. Det är Christians favoritfärg. Traktorn har också »lugnats ned« lite av pappa Pekka Herlevi. Christian vill att traktorn ska hålla och han vill inte ha något stort haveri.

– Den stora Sigmapumpen har fått ge plats åt en Bosch 7100. Jag har dessutom fått en varvräknare monterad och ska inte varva mer än
5 500 varv per minut. Pekka litar inte på att jag kan höra hur mycket traktorn varvar, berättar Christian.
Totalt innebär detta att traktorns effekt minskas från maximalt 2 278 hästkrafter till strax under 2 000. Countdown är fortfarande en av Europas vassaste prostocktraktorer så klart.

Christian planerar att köra eurocup i danska Herning och i nederländska Bakel. Naturligtvis kommer han att tävla i de svenska SM-deltävlingarna. Kampen mellan de nederländska traktorerna och Countdown kommer att bli det stora dragplåstret på Målilla Traktor Power Weekend 29 juni – 1 juli.

Jag ser ekipaget på långt håll där jag står ute i hagen. Balen hänger snyggt i lastarens ensilagegrep. Först ser jag bara balen och inte traktorn. Men när ekipaget kommer närmare anar jag att detta inte är en vanlig traktor. Den är fyrhjulsdriven med lika stora däck och den är blå. Typiskt Ford alltså!
När Jan bromsar in framför mig är det ett kärt återseende. När Ford 276 lanserades i Sverige i slutet av 1980-talet fick jag provköra en av de första maskinerna. Då lanserades den som gårdarnas allt i allo och en framtidsmaskin.

– Traktorn är byggd 1990 men jag köpte den när Ford sålde ut den 1992. Ordinarie pris var 475 000 kronor men jag fick den för 330 000 kronor, berättar Jan glatt när han hoppat ut.

Visst är detta en Ford 276 men egentligen är det en Versatile. Traktorn är byggd i Versatilefabriken i Winnipeg, Kanada. Men traktorerna döptes om till Ford efter att Ford köpt företaget.

– Jag jobbade i Kanada på 1970-talet och då stötte jag på Versatile. Jag blev imponerad. Det var billig och enkel teknik.

Senare började Jan jobba på Överum och då var han ett tag i Kanada och demokörde plogar. Då stötte han också på Versatiletraktorer. Jan har plöjt på den legendariska supermässan Farm Progress Show utanför Chicago. Då körde han Versatile 835 med 375 Cumminshästar och tolvskärig flexplog. Det var big show!

– När 276:an dök upp i Fords monter på Elmiamässan blev jag riktigt intresserad. Då var den fortfarande målad i Versatiles röda färg. Jag provkörde den och blev mycket förtjust i att man skötte lastaren med fotpedaler. Men jag tyckte priset var för högt då. Så småningom blev priset okej och då tvekade jag inte.

Jan köpte naturligtvis traktorn främst som lastartraktor men han hade idéer om hur han skulle rationalisera plöjningen. Han satte en plog i vardera änden på traktorn.

– Det blev en standardfyra i motoränden och en vänsterläggande fyra i lastaränden. Jag plöjde i ena riktningen och på vändtegen ändrade jag körriktningen och körde tillbaka. Traktorn behövde aldrig vändas på vändtegen. Viktfördelningen är perfekt och det är lika många kilo på axlarna när man drar. Plöjningen funkade bra men hydrauliken i motoränden var i klenaste laget. Men motorn och hydrostaten blev aldrig överhettad. I plöjning kunde traktorn helt enkelt inte slira.

Jan använde 276:an som plöjtraktor under några år. Då funkade den till allt möjligt på gården. I dag är den främst lastartraktor.

– Den ersatte en BM Volvo 218 och då är kanadensaren en dröm. Jag kommer ut ur och in i hytten på ett helt annat sätt. Den används också som packare i plansilon och då är fyrhjulsdriften perfekt.
Som lastartraktor har Jan bara superlativ att säga. Det är perfekt sikt mot lastaren och att använda fötterna för att sköta lastaren gör att händerna kan göra annat.

– I förhållande till en hjullastare har denna traktor bättre framkomlighet, högre frigång men den är kanske lite bredare.

Traktorn har gått 10 000 timmar nu. Finns det inga problem?

– Det är diffbromsar i båda axlarna och dem har jag varit tvungen att renovera två gånger. Men jag har fått hjälp av en kille i Aneby. Dessutom är dragningen av hydraulslangarna inte den bästa.

Traktorn har massor med uttag både fram och bak. Det finns också trepunktslyft och kraftuttag både bak och fram. Så den fiffige kan kombinera redskap på oändligt många sätt.

– I snöröjning är den också mycket användbar. Men diffbromsarna i axlarna gör att traktorn gärna går rakt fram, säger Jan och skrattar.

Många satte också på skördaraggregat för att använda traktorn i flisningsarbeten. Traktorns hydrostatiska växellåda har tre grundväxlar och inom varje växel är det steglöst.

– Första växelläget används i precisionskörning och lastning. Andra läget går att köra upp till 12 kilometer i timmen och tredje läget är transportväxeln. Ska man växla mellan de tre lägena så måste man däremot stanna.
Ford 276:an går varje dag hos Jan så man kan lätt säga att det är den mest använda maskinen på gården.

– Man lär sig snabbt att sköta lastaren med fötterna. Vill du prova?

Naturligtvis måste jag det. Jag klättrar snabbt upp och testar pedalerna. Lastaren åker upp och ned hur lydigt som helst. Jag kör fram och tillbaka och testar att koppla skopa. Jan har lilla BM-fästet framtill så det går kanonfint. Det går förvånansvärt snabbt att komma ihåg hur 276:an körs. Jag har Jan sista ord ringande i mina öron.

– De flesta gasar för mycket. Den här motorn ska inte gå med högre varv än 1 200 per minut vid lättare lastning.

Det är nämligen lätt att gasa för mycket och då blir det ryckigt. Från början var traktorn utrustad med 23 graders präriedäck. De var bara sexlagrade så det blev en del punkteringar. Nu sitter Good Years radialdäck 16.9-28 runt om. Det ger bra gung.

Jan har provat efterföljaren Ford TW140.

– Den är större än 276:an och skulle funka perfekt med en femskärig plog i båda ändarna. Jag har specialplogarna kvar, säger Jan.

Jag startar och V8:an ruskar till. Wow! Full gas och ned med tallriksredskapet. V8:an svarar direkt och jag flyger. Det är maximal njutning. Jag är förflyttad till den stora prärien och fältet framför mig försvinner i fjärran.

25/2 Superpull i Ahoy, Rotterdam, Nederländerna. www.europeansuperpull.nl 11/3 Vintermöte med Fergusonklubben Skaraborg på Sötåsen. Anmälan: 0510-920 70.

24/3 Källnaträffen med Fergusonklubben. Utställning med traktorer och redskap vid Källna sockenstuga. Info: 0435-214 49, 070- 241 47 28, Lasse i Källna.

24/3 Skogsdag i Östmark med Fergusonklubben. Pilad väg från kyrkan i Östmark. Info: 070-511 86 61, 0560-203 27, Leif.

12/5 Modellutställning i Tomelilla på Teatern. Lantbruks- och entreprenadmaskiner i skala 1:32 och 1:50.

18–19/5 City Pull i Lidköping. EuroCups-tävling i 2 500 kilo och superstock plus SM-deltävling på fredag kväll. SM i 600 kilo modifierat plus standardtraktorpulling (5 500 kilo, 8 500 kilo och 8 500 kilo plus) på lördagen. Se www.ltpc.se

24–26/5 Maskinexpo på nya Stoxa, Stockholm Outdoor Exhibition Area. Allt inom entreprenad. Naturligtvis är Traktor Power på plats! www.maskinexpo.se 2–3/6 Euro Cup i traktorpulling i franska Bernay. 27–28/6 Borgeby fältdagar i Borgeby utanför Lund i Skåne.

29/6–1/7 Målilla Traktor Power Weekend på Dackarnas speedwayarena i Målilla, Småland. Det blir SM i traktorpulling plus inbjudna utländska team, standardtraktorpulling, veterantraktorpulling, traktorrace, maskinutställning, veterantraktorutställning och parad, traktorspeedway och monstertruckshow. Anmäl dig till info@tractorpulling.nu Se www.tractorpulling.nu

16–17/6 Euro Cup i traktorpulling i nederländska Made.

28–29/7 Euro Cup i traktorpulling i danska Herning. Det blir tävling i alla klasser.

4/8 Bug Run Classic 2012 på Tierps Arena i Uppland.

11/8 Veterantraktorns dag på Färsna gård utanför Norrtälje kl 11–16. Info: 070-693 88 77. www.veterantraktorklubben.nu

25–26/8 Monsterracehelg i Ed i Dalsland. Kolla www.smda.nu

8–9/9 EM i traktorpulling i tyska pullingmetropolen Füchtorf.

16/9 Euro Cup i traktorpulling i nederländska Bakel. Detta är sista tävlingen för 2012.

Kalendern uppdateras allteftersom så håll utkik i kommande nummer av Traktor Power!

Traktorägarna som sökt sig till detta traditionella veteranmöte – sedan 43 år tillbaka – stortrivs på den upplöjda åker där jordbearbetningen pågår.

Dragarna är välkända, såväl som mindre kända, traktormärken från förr. Plogar, fjäderharvar, tallriksharvar, ja till och med en och annan jordfräs ser jag på släp efter maskiner med mycket stolta förare.

– Jag har varit här 30 år i rad, berättar Michael Howard som bor i det närbelägna samhället Cherborn.

Med ett stort leende har jag sett honom köra sin IH-bandare med en spikharv på drygt 2 meters bredd bakom. Hemma i sin maskinhall har Michael – som framför allt kommit att intressera sig för traktorer med larvband – ytterligare två IH-bandare men också en supersällsynt County-bandare!

IH-n han tagit med sig till Great Dorset Steam Fair är ett relativt nytt fynd.

– Den här ska jag renovera i vinter. Jag fick tag på den på E-bay på nätet år 2010 för 2 000 pund (motsvarande 21 500 kronor, reds anm), säger han och fortsätter sin schysta gammaldags jordbearbetning.

På ett fält lite längre ned på kullen är det fritt fram för trädgårds- och enaxlade traktorer att visa vad de går för.

Gary Granger styr sin 5-hästars lilla engelska Trojan Toraktor över åkern med en miniharv efter. Denna röda trädgårdstraktor tillverkades i ett par olika modeller i början 1960-talet. Garys välhållna maskin är från 1961. Lika snygglackad är Martin Morris gulgröna enaxliga BMB Plowmate på 4 hästar från 1952. Den röda tallriksharven bakom är på måttliga 1 meters bredd. Men Martin är glad ändå och låter harvningen ta den tid den tar. Här handlar det om att visa upp sin ögonsten. Steve Myers från Ashford i Kent, söder om London, kör sin – ungefär lika stora – blå Garner Tractor från 1948 med en enskärig plog bakom. Maskinen har – liksom BMB-n – relativt stora järnhjul med gott grepp via de grymma ribborna som skär djupt ner i jorden.

Intill fälten finns en välbesökt utställning av veterantraktorer. Den är mycket varierad och späckad med sällsyntheter. Eller vad sägs om en Rumley Oil Pull-traktor från 1920. Denna fotogenare har en matchvikt på cirka 4 ton. Det stora karakteristiska tornet vid kylaren har att göra med att maskinen är oljekyld. Avgaserna passerar via detta ”kyltorn” och hjälper till att få ett naturligt luftflöde för kylningen utan behov av fläkt.

Och plötsligt springer jag på en Grålle av ett helt eget slag: en Golf-Grålle! Maskinen har mycket breda järnhjul bak med endast små piggar för fästet, så att gräset inte ska ta skada.

Den mörkblå Austintraktorn intill har modellbeteckningen R och är från 1919. En riktigt kaxig skönhet! Den fyrcylindriga lilla maskinen – med start på bensin och därefter fotogendrift – presterar 25 hästkrafter och var runt 1920 med och slogs på marknaden i samma viktklass som världsmärket Fordson. Med sina 1422 kilon redo för dagsverke är faktiskt Austinen drygt ett par hundra kilo lättare än den lättaste varianten av den framgångsrika namnkunniga traktorkonkurrenten.

John Deere-samlaren John Sinkinson har tagit med sig en Jonne med narrow front och beteckningen GPWT från 1931. Maskinen är en bredspårig variant med 193 centimeter mellan de gummiklädda järnbakhjulen, (bild sid 28). 5103 sådana här 2-cylindriga 20-hästare med smal framaxel tillverkades åren 1929–1933 i amerikanska Waterloo.

De franska traktormärkena, som var riktigt många en gång i tiden, finns också representerade med flera ex. Le Peacheaon är en Lanz Bulldog-liknande maskin som också har tydligt ingjutet ”Systeme Lanz” i traktorkroppens front. Map-Latil gjorde också en hel del jordbrukstraktorer och här finns en nyrenoverad röd sådan att kolla in.

Till de riktiga sällsyntheterna hör så klart den Skoda-traktor som också letat sig hit. Denna Skoda 30 från 1949 ägs av engelsmannen Paul Price i Chesham, Buckinghamshire. Han beklagar sig över svårigheten att hitta reservdelar till sin sedan 2008 pågående renovering av den tjeckiska maskinen. Traktorn är en 2-cylindrig vattenkyld fyrtaktare på 30 hästar som startas på bensin och sedan körs på diesel. Den har fem växlar framåt och en back.

Det kortlivade amerikanska traktormärket Samson – som även såldes i Sverige av Kullberg & Co – finns också att titta på i form av en fyrhjulig fotogenare. Samson hade annars blivit känt för sina trehjuliga stora maskiner under 1900-talets början. När företaget började tillverka sin välbyggda traktormodell M 1918 hade Samson redan blivit uppköpt av General Motors. Traktorn var tänkt att konkurrera med framgångsrika Fordson men blev alltför dyr att producera så tillverkningen las ner redan 1923. Samson är i dag en riktig sällsynthet och därför något av en raritet i traktorsamlarvärlden.

En holländsk maskin, Vewema, tillhör också en exklusiv skara maskiner. Endast 60 exemplar tillverkades i början av 1950-talet. Det var också en maskin som var tänkt att ge Fordson en match – dock utan att lyckas – så här i mitten av 1900-talet.

Jag återvänder till de traktorer som håller i gång ute på demonstrationsfältet. Tim Smith håller den amerikanska fanan högt på sin Hart-Parr 18-36 från 1927 när han drar sin fjäderharv fram och tillbaka över åkern. Det är ett helcoolt ekipage, eller hur!

Jim Spark kör sin Fordson Major modell E1A med sonen Graham sittande bak på radhackan med full koll över jobbet. Traktorn med narrow front är från 1957.

– Jag köpte tillbaka den från USA för tre år sedan, berättar Jim som faktiskt varit här på Steam Fair varje år sedan 1972!

Det året var välväxte Graham – som ger sig på att justera ratten på den styrbara radhackan från Ransomes – inte ens född.

– Det här evenemanget har vuxit fantastiskt sedan dess. Varje år är olikt det föregående med nya maskiner som tillkommer, säger Jim i en paus i demonstrationshackningen.

På väg tillbaka till ånglokomobilerna, som är ett slags förfäder till dagens traktorer, passerar jag bonntraktorpullingen – självklart finns ett sådant arrangemang med som en av de många traktorhändelserna här.

Jag ser en Fordson Major med störtbåge göra en wheelie just innan maskinen tappar kraft att dra bromssläden längre.

En bit bort går jag igenom det jättestora – och världsberömda – nöjesfältet med ett 100-tal moderna såväl som lite äldre åkattraktioner och det höga pariserhjulet i mitten. Det är smockat med folk och man får hela tiden väja för att inte springa in i andra besökare.

En karusell består av lite tillskojade traktorer man kan sitta och åka runt i. Och vart passar en sådan åkattraktion för de allra yngsta besökarna bättre än här där traktorerna hyllas på ett storartat sätt varje år…

– Jag har tagit bort traktorns framhjul och gjort en midja. Det gör att traktorn blir betydligt smidigare och får en mycket bättre framkomlighet i skogen, berättar Lars som är skogsbrukare i Stora Skedvi i södra Dalarna.

Ekipaget kommer ångande med ett fint lass. Traktorn tar i rejät. Att det är en hederlig BM Volvo 600 hörs på långt håll. Den trecylindriga dieselmotorn 1113A avslöjar ursprunget. Det är made in Sweden in i generna. Lars gör en sväng och den hembyggda skotaren rör sig fint. Jag hinner se att det inte finns någon ratt när maskinen passerar. Men hur styr Lars då?

– Jag har en spak till vänster som jag styr med. Visst kan det vara lite spännande när jag kör på landsvägen men det går kanonfint, förklarar han när han stannat.

Vi går till midjan. Här finns en hel del av hemligheten i bygget.

– Midjan har jag gjort själv. Det är noga var man sätter sväng- och vriddelen. Jag tog till allt material så grovt att det säkert skulle hålla. Det har inte varit några problem.

I midjan finns det också midjelås så klart. Annars skulle det tippa vid lastning eller lossning. Konstruktionen på låset är också signerad Lars.

– Bromskolven kommer från en lastmaskin. I dag reglerar jag den med en spak inne i hytten. Jag har funderat på att göra midjelåset automatiskt. Det vill säga att midjan låses när jag lyfter kranen, men det har inte blivit av ännu.

En sak som Lars poängterar är att bromskolven måste ha packningar som tål hyd-raulolja. Annars börjar det läcka direkt.

Militär-600:an har ingen hydraulpump som standard. Det var Lars tvungen att åtgärda så klart.

– Jag köpte ett färdigt hydraulpumps-kit som fortfarande finns till BM Volvo 350 Boxer. Den pumpen ger 49 liter per minut och passar perfekt framtill på motorns högra sida, förklarar han.

Militärvagnen hade drivning från början men den hade också fjädring. Den tog Lars bort. Dessutom förstärkte han ramen rejät.

– Grinden på vagnen gjorde jag själv men bankarna köpte jag färdiga. Kranen som jag monterade på vagnen är en Mowi.

Militärtraktorn hade bara gått 1 200 timmar när Lars köpte den. Nu står timräknaren på 1 600 timmar så traktorn har massor kvar att ge.
Nu är det dags att lasta av timret. Lars hoppar in och kör hem till gårdssågen. Medan traktorn står på tomgång lyfter han med van hand av stock efter stock. Nu är det dags att ge sig ut i skogen igen för att hämta ett nytt lass. Detta är ett bygge som kommer att glädja Lars under många år.